1. För att ett gäng killar mobbade mig under mina första skolår och ingen någonsin sa att det var fel, förutom jag själv. Lärare, vikarier och vänner (majoriteten kvinnor och tjejer) vände sig bara till mig. Sa åt mig att inte gråta.

2. För att min negativa relation till pojkar resulterade i att jag inte hade någon nära manlig vän förrän på universitetet.

3. För att jag fortfarande kämpar mot att söka mig till män som får mig att känna samma jävliga känsla i magen som när jag var liten.

4. För att jag fortfarande tvivlar på mäns intentioner i relationen till mig.

5. För alla gånger som jag själv och mina vänner blivit kallade för diverse skällsord av såväl män som kvinnor, flickor som pojkar.

6. För alla gånger jag blivit tafsad på.

7. För alla gånger jag inte sa ifrån.

8. För att somliga män blir fascinerade av att jag är smart, fast jag samtidigt är ”snygg” och samtidigt känner sig berättigade att kommentera mitt utseende.

9. För alla gånger som män kommenterat mitt utseende, sagt såväl fruktansvärda saker som gjort olämpliga försök till smicker.

10. För att jag haft tidigare chefer som försökt förtalat mitt arbete och antytt att jag endast anställts för mitt utseende.

11. För att jag jobbat i såväl ”manliga” som ”kvinnliga” miljöer och oavsett upplevt situationer då jag känt mig felbehandlad på grund av att jag är just kvinna.

12. För att när jag träffar gamla vänner och kollegor från staden där jag växte upp är deras första fråga: har du inte träffat en man än? Skit samma i mina prestationer och mitt engagemang. Utan en man är det fortfarande lite synd om mig.

13. För att flera av dessa människor är forna tjejkompisar. Sådana som slutade bjuda in mig till middagar, fester och resor då de själva gick in i en relation men jag var singel.

14. För alla de gånger killar valt bort mig till fördel för sina jobb eller killpolare.

15. För all de gånger jag har valt bort mitt jobb och mina vänner för att finnas tillgänglig
för honom.

16. För att jag en dag ska ha möjlighet att träffa en man som jag kan respektera lika högt som min pappa.

17. För att jag en dag ska vara hälften av den kvinna min mamma är.

18. För att det fortfarande är så svårt för män att inte känna sig hotade av mig, och att det fortfarande ska vara så oerhört svårt för mig att endast se det som deras svaghet och inte min nackdel.

19. För alla gånger jag har tröstat mina kvinnliga vänner som behandlats illa på arbetsplatsen, på gatan, på krogen, i hemmet, i kärleksrelationer.

20. För att nära och kära har gjort plastikoperationer och späkt sig själva för att känna att de duger.

21. För att jag ofta går med hörlurar med musik för att slippa höra de kommentarer som män fäller.

22. För de gånger jag inte haft ljud på och hört vad dessa främlingar har sagt.

23. För de gånger främmande män har blockerat min väg, tagit på mig, givit ifrån sig de mest osmakliga ljud.

24. För alla gånger främmande män sagt åt mig att ”le!”. Inte se så jävla sur ut.

25. För alla gånger som killar har haft sex med min kropp men inte med mig.

26. För de nätterna i tidiga 20-årsåldern som jag hade mobilen på högsta ringsignal med hopp om att han skulle ringa på vägen hem från krogen. Att jag inte kände att jag var mer värd än så.

27. För att män dubbelt så gamla som jag själv tycker sig ha rätten att göra närmanden och bli förolämpade då jag avvisar dem.

28. För att kvinnor kan vara så fantastiska varelser, men även vara så fruktansvärda
mot varandra.

29. För att män kan vara så fantastiska varelser, och fantastiska vänner, men fortfarande vara överjävliga mot sina flickvänner.

30. För att jag förtjänar att leva i en värld där jag respekteras i samma grad som den respekt jag själv ger människor.

31. Och för att det samtidigt är mitt ansvar att skapa den världen.

32. För att det kommer kännas så jävla bra den dagen jag kan gå nerför gatan och inte reflektera över vilken väg jag väljer att ta, vilka kläder jag bär, vilka blickar jag kan bemöta.

33. För att då jag föreställer mig den känslan av frihet blir det omöjligt att acceptera en till dag utan den.

1. För att den manliga stereotypen är våldsam, sexuellt okontrollerbar och överlägsen.

2. För att den kvinnliga stereotypen är söt, harmlös och undergiven.

3. För alla de ryggdunkningar jag som manlig feminist får av likasinnade, enbart baserat på mitt kön.

4. För att jag inte längre blir särskilt förvånad över en näthatare som säger sig vilja våldta en kvinna och sedan stycka alla hennes kroppsdelar förutom könet som ska sparas ”för senare bruk”.

5. För att jag kommer från en specifik idrottskultur där det endast pratades om tjejer och kvinnor som potentiella knull, eller om deras kroppars värde utifrån bröststorlek och hur ”härliga fittor” de hade.

6. För att det finns människor som tror att prostituerade kvinnor hela tiden har full kontroll över sig själv och att ”de bara säljer sina kroppar” samtidigt som den största internationella studien som genomförts på ämnet visar att 89 % av kvinnorna vill lämna prostitutionen.

7. För alla de gånger jag hör frågan ”Men vad hade hon på sig då?” om våldtäktsoffer.

8. För att med varje specifik samhällskontext följer specifika förtryckarproblem – kvinnoförtrycket i Sverige kan inte bagatelliseras bara för att kvinnoförtrycket i Saudiarabien kan tyckas vara mer omfattande.

9. För att jag skrattar tillgjort när någon i min närhet drar ett kvinnoförnedrande skämt.

10. För att mamma ibland kunde brista ut i gråt vid familjemiddagarna när hennes manliga kollegor under den gångna arbetsdagen ignorerat allt hon sagt under mötena.

11. För att det finns män och pojkar som fortfarande blir kränkta av att uppfattas som kvinnliga.

12. För att den penna som författar historien alltid har vilat och fortfarande vilar i en manshand.

13. För att nästan tre miljoner kvinnor könsstympas runt om i världen varje år, ofta utan bedövning.

14. För att mannen fortfarande kopplas samman med kulturen och intellektet, medan kvinnan kopplas samman med naturen och intuitionen.

15. För att unga tjejer ska behöva snitta sönder sina armar för att få omgivningen att förstå.

16. För att det underbetalda sjuksköterskeyrket fortfarande betraktas som kvinnligt.

17. För att människor på grund av okunskap om feminismens mål väljer att istället kalla sig ”humanister”, ”egalister” och ”jämställdister”.

18. För att det finns kvinnor som inte vågar kalla sig feminister bara för att de är rädda för att betraktas som rabiata manshatare.

19. För att jag själv tidigare i mitt liv kallat män som inte passar in i den manliga könsstereotypen för ”jävla bögar”.

20. För att jag blivit pissad på i en gemensam dusch och förväntats se det som en
rolig grej.

21. För att jag och mina feministiska vänner upplever att vi lever i en idealistisk bubbla.

22. För att jag i princip varje dag ifrågasätter hur öppen jag kan vara med att kalla mig själv feminist.

23. För att det inte krävs att vara ett svin för att vara en förtryckare.

24. För att män hela tiden försöker trivialisera och förminska kvinnors upplevelse av kvinnoförtrycket i Sverige, ofta med främlingsfientliga hänsyftningar till muslimska länder.

25. För att hälften av alla hbtq-personer i Europa upplever att de blivit trakasserade det senaste året på grund av sin sexualitet.

26. För att jag med egna ögon sett unga män som inte passat in i den muskelstinna och alfahanelika mansrollen bli både fysiskt och psykiskt misshandlade.

27. För att det i stora delar av världen fortfarande är livsfarligt att vara öppen med sin sexuella läggning om den avviker från heteronormen.

28. För att kvinnliga beachvolleybollspelare måste få ”tillåtelse” att bära shorts som inte är sexuellt exponerande och objektifierande under tävling.

29. För det idag på dansk tv visas ett program där kvinnor, vars kroppar tydligen ”törstar efter ord – en mans ord” enligt programledaren, står nakna och tysta framför män som sitter iklädda kostym och samtalar med varandra om kvinnornas kroppar.

30. För att den intersektionella analysen ännu inte nått utanför den exklusivt genusvetenskapliga akademin.

31. För att det för mig tog alldeles för lång tid innan jag faktiskt förstod vad feminism var.

32. För att det inte behöver vara den grövsta sexismen som är värst, utan en enda liten obetydlig kommentar kan vara den osynliga nål som sårar djupast.

33. För att jag så tydligt ser den uppdämda frustrationen, ilskan och också mattheten hos mina kvinnliga vänner som får utstå tafsande manshänder på klubbar, som får utstå sexistiska tillrop, som får utstå sjukliga smalhetsideal, som får utstå rädslan av att gå ensam i staden under natten, som får utstå att inte bli lyssnade på i skolan för att deras kvinnoröster väger lättare än männens. Mina vänner, som inte längre vill vara det andra könet.