Elins 33

1. För att det svåraste med att skriva den här listan var att korta ned den till bara 33 anledningar.

2. För att ätstörningar och samhällets sjuka förväntningar dödade min kusin och förpestade livet för båda mina systrar.

3. För att jag förväntas ha obekväma strumpbyxor och skor som jag får ont av om jag ska anses fin när jag går på fest.

4. För att jag inte har rakat benen på säkert tio år, men ändå tycker att det är lite jobbigt att gå barbent och därför helst väljer långbyxor.

5. För att affärerna med all tydlighet visar att de tycker att min treåriga dotter bör skyla sina bröst: i storlek 104 och uppåt finns det bara bikinis och baddräkter på flickavdelningen.

6. För att jag alltid hörde min pappa berätta om studentföreningar och studentikosa roligheter som jag visste skulle passa mig perfekt – och inte förrän jag själv började på universitetet insåg att jag hade fel kön för att vara välkommen i föreningar som Gg eller JO.

7. För att jag på gymnasiet fick rådet att jag inte skulle verka så självsäker, eftersom jag skrämde bort killarna.

8. För att Amartya Sen uppskattar att det ”saknas” 100 miljoner flickor i världen eftersom deras föräldrar hellre ville ha söner.

9. För att väldigt få känner till vad kvinnosjukdomen endometrios är, när jag berättar att jag har den. Själv trodde jag länge att jag var ”för känslig” och att det skulle göra så ont att ha mens. Ändå drabbar den 10% av kvinnor i fertil ålder i Sverige. Globalt är den vanligare än t.ex. diabetes och cancer.

10. För att jag kände mig misslyckad som kvinna när jag och min man var ofrivilligt barnlösa.

11. För att jag ofta fick den anklagande frågan ”hur kan du lämna bort din bebis?” när bebisen var med sin pappa.

12. För att min bebis pappa aldrig någonsin fick samma fråga när bebisen var med mig.

13. För att folk automatiskt tittar på min man och frågar vad han gör i Bangkok – när det är jag som är där för att forska och han som är medföljande.

14. För att flickorna på min sons förskola sade åt honom att pojkar inte får vara fina och för att han trodde på dem och blev ledsen.

15. För att jag hatar att det inte är helt enkelt att låta min son klä sig fin i klänning när han ska gå på kalas.

16. För att min dotter börjar söka mer och mer bekräftelse för sitt utseende, och för att hon bara är tre år, och för att jag känner mig så maktlös inför det.

17. För att ”jamen jag tror att det är skillnad mellan män och kvinnor” aldrig borde få vara skäl nog för diskriminering eller för att begränsa enskilda personers utveckling.

18. För att jag inte står ut med att folk tillskriver mig en massa egenskaper som jag faktiskt inte har.

19. För att det är vanligt att folk utomlands tror att mitt förnamn är ett mansnamn, och för att jag får mycket artigare svar och snabbare respons när man har missförstått mitt kön.

20. För att den äldre manlige kollegan efter tio år på samma arbetsplats fortfarande inte kan mitt namn, och vid upprepade möten tillskriver min manlige kollega mina goda idéer.

21. För att det sannolikt är bra för min forskning att jag samarbetar med män – då kommer jag nog att citeras i högre grad.

22. För att det däremot är dåligt för min egen karriär att jag samarbetar med män – då kommer jag nog att bedömas som osjälvständig i högre grad.

23. För att t.o.m. genusforskarna tycker att det är nydanande och spännande att min forskning om genus (även) handlar om män.

24. För att jag brukar mata min man med argument så att han kan ta upp genusrelaterade frågor på förskola och i andra sammanhang. Då tas det nämligen mer på allvar än när jag gör det.

25. För att jag nästan omedvetet plockar upp och håller hårt i mobilen när jag går på en mörk gata.

26. För att min pappa aldrig har bytt en enda blöja på något av sina barnbarn.

27. För att jag oroar mig för att min son är känslig, men mer sällan för att min dotter är kaxig.

28. För att det krävdes en resa till Bangladesh och intervjuer med kvinnliga politiker som fick sitta på golvet, istället för runt mötesbordet med sina manliga kolleger, för att jag skulle se samma mönster i mitt eget land.

29. För att jag och min man gjorde exakt samma sak i tre år: jobbade halvtid och var föräldralediga på halvtid, men ändå möttes av diametralt olika reaktioner och bedömningar. Jag var en hjälte som var tillbaka tidigt på jobbet, men ifrågasatt som förälder. Hans lojalitet till jobbet ifrågasattes, men han var en hjälte som var hemma så länge med sina barn.

30. För att så många personer upprörs av formell kvotering, men totalt missar den informella kvotering av män som de själva ägnar sig åt, där manlighet gång på gång råkar bli synonymt med kompetens.

31. För att jag dras med dåligt samvete när jag reser bort från familjen, trots att jag vet att jag inte har anledning till det.

32. För att jag vägrar ge upp mina barns rätt till hundra möjligheter istället för två.

33. För att könsroller och förväntningar på kvinnor och män varierar över tid och rum – och för att det visar på att det trots allt går att förändra, att det förändras, hela tiden.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s